Sista dagen på MU

Eftersom jag är långt ifrån klar med upphopp och plankan är det bara att bita i det sura äpplet och köra klart dem idag.

Jag har 79 st upphopp kvar (gjorde just 78 st i 6 set om 13 st) och 29 min kvar i plankan.

Sen är det det här med ett nytt pass till. Det finns 2 möjligheter ikväll, yoga eller spinning. Jag har gått på båda passen tidigare, men det var förra året och minst 6 mån sen om inte mer. Så det borde kunna räknas som nya båda två.
Jag har visserligen testat yoga som ett nytt pass redan i MU, men det här är en annan sorts yoga. Tror det får bli det passet ändå och så får jag se det som en liten fusk-variant på nytt pass.

Uppdaterat kl 15:20

Sådär då var de resterande 79 upphoppen avklarade.

Äntligen!

Idag körde jag VU igen, alltså 1 mil på min förutbestämda bana här i stan.
Sista VU och stor final. Alla som sprang gjorde sitt bästa för att få PB på detta sista lopp. Och vet ni va, jag gjorde det! 66 min 2 sek och alltså 7 min och 48 sekunder förbättring på den här banan.

Dessutom var jag bara 38 sekunder ifrån mitt all-time PB som jag satte förra året på Midnattsloppet i Stockholm. Det var för övrigt min första sprugna mil någonsin.

Jag ser ju tydligt att det kommer att gå att förbättra mig på milen.

Idag fick jag tex stå och vänta på grön gubbe i 50 sek och att få en vattenflaska i nästan 1 min.

Jag hade gjort ett upplägg innan jag gav mig ut och det var bra för jag hade nåt att gå efter då.

Upplägget var att efter uppvärmningen (som jag gjorde utanför själva loppet och tiden) så skulle jag köra följande:
Spring 5 min
Gå 2 min
Spring 10 min
Gå 3 min
Spring 15 min
Gå 4 min
Spring 20 min
Gå 5 min
Spring tills du är i mål

Allt gick bra fram till spring 15 min, efter 13 min in fick jag stanna första gången för att vänta på grön gubbe i 30 s. Men jag fortsatte kuta direkt efteråt igen, sen gick jag 4 min och hade precis kommit igång med spring 20 min när jag blev akut törstig. Jag dök in i en blomsteraffär och bad om ett glas vatten.
Då fick jag en 0,5 l flaska istället och det var ju toppen.
Men tidsförlusten där var runt 1 min.

Sen sprang och gick jag i intervaller som jag inte kollade. Jag tillät mig att gå i uppförsbackarna och sen kuta på platten och nerför.

Om jag hade hållit mig till planen hade jag nog kommit i mål på 64 min som jag hade tänkt.

Kiropraktorn

Ja, just det, jag var hos kiropraktorn idag för 3:e gången och allt ser bra ut. Min rygg är rak och fin igen och jag behöver inte komma tillbaka om jag inte vill.
Han rekommenderar sina patienter att komma en gång i månaden för en alignment, men det tror jag inte jag kommer att behöva.
Jag går tillbaka om jag känner att jag får ont eller nåt problem, inte annars.

Riktigt skönt att allt är bra nu i alla fall.

Stjärnfrukt, passionsfrukt och kaffe

För några veckor sen (2/2) planterade jag fröer av Stjärnfrukt, passionsfrukt och kaffebär. Idag har 5 st stjärnfruktsfröer grott och 1 st passionsfruktsfrö, av kaffet syns ännu inget spår. Kaffebönor ska ta upp mot 2 månader på sig att gro, så än så länge är det ju helt i sin ordning.

Det ska bli spännande att se om stjärnfrukten kan bli några fina plantor.
Tyvärr tar det 4-6 år innan man får frukt på dessa träd och det kan vara svårt att få dem att överleva hela den tiden. Men det här var mest ett roligt experiment och det är kul att de grodde över huvud taget tycker jag.

VU mars

Trots att det hade regnat hela dan så bestämde jag mig för att ge mig ut och gå VU ändå. Jag tog med mig paraplyet och gav mig iväg.
Först så gick jag, sen kutade jag i 15 min och sen gick jag igen, då började det helt plötsligt ösregna.
Tur jag hade paraplyet med mig.
Så jag gick medan det regnade och sen små joggade jag lite emellanåt. Det är ju lite jobbigt att springa med ett paraply under armen, men jag fick ändå en hyfsat bra tid.
Inte PB för VU, men väldigt nära, 1 min och 2 sek i från.
Lite retsamt helt klart, men det får lov att duga. Jag känner inte att jag vill ge mig ut och kuta hela rundan igen för att få en bättre tid.
Det här var sista månaden med VU nu och jag tror inte jag kommer hänga med på SU (sommarutmaningen). Det kommer finnas tillräckligt med 5 km lopp runt om för att jag ska få till minst ett i månaden ändå.

Veckans vikt.

Så den här veckan gick det inte riktigt lika bra. Jag har visserligen fuskat en hel del, så det var ju inte så förvånande att jag gått upp lite. 68 kg och +0,1 kg blev veckans resultat. Men jag känner mig nöjd ändå, om jag håller mig i skinnet den här veckan så kommer det nog bli ett litet minus till nästa vecka.

Jag har redan börjat att sköta mig, har inte ätit choklad på 2 dar nu och det funkar ju bra. Har ätit vettigt idag, men inte druckit tillräckligt med vatten tror jag.
Imorgon ska jag se till att jag dricker 2 liter vatten.

Idag var jag hos kiropraktorn igen (i onsdags var jag där för första gången) och han vill att jag ska komma tillbaka på måndag igen. Fan den här onda ryggen blir dyyyyr.
Ja, ja, det blir i alla fall sista gången på måndag, jag tänker inte gå dit nåt mer efter det även om han tycker det.

Vårfint både ute och inne.

När man är arbetslös och student kan man ju välja själv vilken dag man ska leta jobb och plugga på. Idag valde jag att få vara ledig från jobbsökande och pluggande och pyssla lite i trädgården istället. Eller trädgården och trädgården, på entrésidan med mina blomlådor och min pytterabatt.

Så här fint blev det i alla fall i blomlådorna.



Sen var jag inne i en rolig inredningsbutik idag på lunchen och köpte en ljuslykta, vit sand och ett vitt ljus så det blev lite fint inne också.



Eftersom påskliljorna redan slagit ut här så passade jag på att plocka in några i en vas att ha på bordet.

Hundattack

Det var en riktigt trevlig promenad på lunchen idag, lagom varmt ute och jag kunde gå på rätt snabbt. Det tråkiga var på hemvägen. Den där läskiga hunden som jämt brukar skälla på mig när jag går förbi var helt plötsligt lös.
Ägaren stod på trappen med sina två pitbulls i koppel (tur var väl det, för de såg fan ut som om de ville döda nån), men det raggiga hunden var lös. Så den kom springande och skällande mot mig.
Hjälp!
Jag visste inte vad jag skulle göra. Så jag stannade och röt: Sit! åt hunden. Då stannade den, men fortsatte skälla. Ägaren ropade på hunden, men eftersom de andra två galna hundarna var i fight läge så lyssnade ju inte den här hunden på honom.
Han kom emot mig med de 2 kopplade hundarna som såg ut som galna kamphundar och jag backade några steg, men då följde ju raggiga hunden efter mig.
Till slut så fick ägaren i alla fall tag i svansen på raggiga hunden och jag kunde gå förbi.
Men fan tänk om det händer igen. Eller tänk om det händer när min kompis går förbi med nån av sina hundar eller sin unge.

Jag funderar på om jag ska ringa typ till polisen eller nåt eller om jag borde skaffa mig pepparspray att ha med mig ifall det skulle hända igen.
Det var ju riktigt läskigt och då är jag ändå inte rädd för hundar, men jag fick ändå hjärtat i halsgropen först när hunden kom rusande mot mig.

Ont i ryggen

Nu har jag googlat ont i ryggen och fått upp en massa sidor som alla i princip säger samma sak: Rör på dig, vila inte, det är inte farligt och det går över av sig själv inom en månad.

Jaha, då är det väl bara att följa råden då. I natt var det värre, sov sjukt dåligt och lyckades inte somna riktigt bra förren jag krupit ihop till en boll kl 7 imorse.
Då sov jag i 3 timmar sen. Jag får väl helt enkelt gå ut och gå lite idag igen och ta min löptur som jag skulle gjort igår idag istället.

Hoppas det går över fort, för det här är fan så jobbigt.

Gentle Flow & Yin Yoga

Sådär nu var första nya passet testat. Jag har visserligen testat yoga tidigare, men inte just den här klassen. Det var mycket meditation och lungt och skönt. Mycket stretch, precis vad mina ben och min rygg behövde tror jag.
Jag hoppas att jag ska kunna sova i natt och slippa ha ont i ryggen.
Yoga ska helt klart få mer plats i min träning från och med nu.
Det har jag visserligen tänkt förrut, men nu SKA det bli så.

Tänkte testa pilates imorgon också. Jag har testat det förrut också, men inte här på mitt gym tidigare. De har faktiskt lagt till flera nya klasser från den här månaden som inte fanns tidigare. Så det var ju bra att jag kollade lite på schemat idag.

10 000 fireflies

Det här är en riktig favoritlåt just nu.

Helgen

I lördags så kutade jag årets första 5 km-lopp. Det var kul och jag kom i mål på strax under 30 min. Jag glömde bort att stänga av min pulsklocka, så nån exakt tid har jag inte, men en gissning är att det tog 29:37 ungefär. Banan var mestadels ganska platt med några små backar här och där. Vi sprang på gräs, grusväg och asfalt, så det var rätt omväxlande.

Tyvärr hade de flyttat loppet från stället där vi hade rekat, så banan var helt ny för oss, men det gick ju bra ändå. Min kompis som jag sprang med förbättrade sitt PB på 5 km med 1:30 ungefär. Så det var ju toppen för henne. Snart är hon också nere på 30 min.

Efter loppet stack vi iväg och åt second breakfast med hennes föräldrar, hennes pojkvän och min sambo. Det var riktigt trevligt och gott.

På söndan (igår) så regnade det hela dan. Blä. Fast jag gick ut och gick en långpromenad (5 km) ändå och sen cyklade jag på motionscykel på gymmet i 45 min efter det.

Den här veckan är det vilovecka enligt sprint-programmet och det blir ungefär hälften av träningen mot tidigare veckor.

Jag har börjat med morgonpromenader (började igår eller idag, beroende hur man ser på saken) så det kommer förhoppningsvis ge lite i alla fall.
Vågen visade 68,5 kg imorse, så det är ju upp från i fredags, men jag är inte ett dugg förvånad. Som jag har ätit och proppat i mig mat hela helgen. Som om jag inte sett mat på 1 år eller nåt. Både i lördags och igår kväll åt jag mig proppmätt på snudd till illamående vid middagen.
Jag vet att jag äter för fort och om jag bara kunde lära mig att äta långsammare så skulle jag ju känna av när jag blir mätt och slippa äta tills jag får ont i magen.

Det är något jag måste jobba på.

Bra vecka

Den här veckan har gått bra, viktminskningen blev 1,2 kg och idag stannade vågen på 67,9 kg. Det känns riktigt bra och inte har jag varit det minsta hungrig denna vecka heller.
Idag blev det lite mer kolhydrater, både knäckemackor till mellis och pasta till middag. Allt för att ladda lite inför loppet imorgonbitti.
Sen kan jag ta det lungt i helgen och köra på med mindre kolhydrater igen. Eller lungt och lugnt, jag ska ju cykla 45 min på söndag.
Inga armhävningar varken idag eller igår. Jag har fått tillbaka smärtan i axeln tyvärr, så jag får nog lov att vila en vecka till. Får lov att ta det lungt med simmandet också. Körde crawl igår, men bröstsim idag för att låta axeln vila lite, idag blev det 1150 m på 31 minuter.

Nu är det dags att sova lite, ska ju gå upp rätt tidigt imorgon så jag hinner äta frukost och anmäla mig till loppet och värma upp innan kl 09:00 när startskottet går.
Natti natti.

St.Patrick's day

Igår firade vi St.Patrick's day och gick ut på puben. Först hade vi tänkt gå till Hannah's, men där var det så proppfullt att det inte ens var kul. Det var över 1½ timmes väntan på att få ett bord. Blä.
Nej, så vi gick till Black Rose och satte oss vid baren och åt middag istället. Det var härlig stämning där och de spelade irländsk musik och alla hade gröna tröjor och drack öl och firade.
Jag drack för ovanlightens skull också en öl, en Guinness till råga på allt. Jag som inte ens gillar öl.
Min sambo sa att han borde ta ett kort på mig med ölen för det var ingen som skulle tro på det annars.
Alla säger jämt att Guinness har en sån speciell smak och att den är så svårdrucken, särskillt om man inte gillar öl. Jag tycker precis tvärt om. Mycket lättdrucken och faktiskt godare än annan öl. Det kan ju ha lite med saken att göra att jag inte gillar kolsyra och Guinness inte har nån kolsyra i sig heller.
Vad vet jag.
Sambon frågade på hemvägen vad jag tyckte om ölen och ja, för att svara ärligt, öl smakar öl. All öl smakar likadant i min mun. Lite beskt och lite, ja halväckligt.
Men jag håller ändå på att vänja mig, det tar tid, det gör det, men nån gång kanske jag också kommer uppskatta en kall öl efter en ovanligt varm dag.

Ingen träning blev det igår, men imorse blev det simning i 25 min. 800 m totalt och bara 100 m bröstsim, resten crawl. Jag börjar i alla fall bli lite bättre. Jag fick användning av min nya Timex-klocka också. Riktigt kul att ta varvtider och kunna kolla hur snabbt jag simmar per 100 m.
Då slipper man ju räkna i huvudet också och kan koncentrera sig på att bara simma.
Senare idag ska jag testa den när jag kör löpning också.
Ska kolla mina varvtider i parken där jag vet att ett varv är 800 m.

Trots öl igår och knäckemackor till mellis så stod vikten still på 67,7 kg imorse, det känns ju bra. Imorgon bitti är det ju som gäller, det är officiella vägdagen, så inga konstigheter idag gällande maten, så ska nog resultatet bli bra.

BMI-tabell

Tänkte jag skulle göra en egen liten BMI-tabell för min längd, 169 cm, för att se hur stort spannet är för hälsosam vikt enligt WHO.
Normalvikt är enlight WHO mellan 18,50 och 24,99 kg/m2.

Så min vikt skulle kunna ligga mellan så lågt som 52,7 kg (BMI 18,5) och så högt som 71,2 kg (BMI 24,9). 52,7 kg räknas alltså fortfarande som normalvikt för någon som är så lång som jag är. Det tycker jag känns helt galet. 53 kg är ju ingenting!

Nä, dit vill jag verkligen inte komma. Det måste ju i så fall vara en person helt utan muskler eller fett som mest ser ut som skinn och ben. Läskigt att det kan anses vara normalvikt.

Mitt i spannet för normalvikt är BMI 21,7 och där skulle jag hamna på 61,9 kg, vilket är precis vad jag siktar på.

Vägdag fredag

Jag har kört igång igen för att minska vikten lite. Inte med nån galen kur och barer eller drycker den här gången, utan med riktig mat.
Vägde in mig i fredags på 69,1 kg och ska väl försöka hålla mig till fredagar som min vägdag. Men som ni vet vid det här laget så fuskväger jag ju mig varje dag.
Ja, sån är jag, vill hålla koll och se fluktuationerna.

I morse blev det riktigt glädjeskutt av vågen, 67,7 kg stod det. Wow 1,4 kg på bara några dagar och jag är inte ens hungrig.

Mitt knep denna gång, LCHF eller Atkins eller GI eller bara min egen variant av alla 3 och så lite egen känsla.

I går åt jag detta:

Frukost: En skål med 10%-ig yoghurt (naturell) med ½ banan och 5 st stora jordgubbar, en stor kopp te och ett glas vatten.

Lunch: En wrap från Chick-fil-a med spicey dressing och en yoghurt parfait med kaksmulor (eller granola som det heter, men det smakar som kaksmulor) Totalt 790 kcal. Till det blev det vatten.



Mellanmål 1: Te, 3 st Toffify, 1 st Lindt.



Mellanmål 2: En skål med 4%-ig keso med hemgjord sylt på surkörsbär och tranbär.

Middag: Halv avokado, 8 st stora räkor (scampi), 2 st kokta ägg, citron, majonnäs och creme fraiche, stor kopp te och ett glas vatten.

Min alldeles egna coach

Nu har jag läst flera inlägg på olika bloggar som tar upp frågan: Om jag vore min egen coach hur skulle jag göra då?
Träningsglädje var först ut efter att ha fått frågan av en läsare, men första stället jag läste det på var hos ÄtaTränaKämpa.
Om jag vore min coach av Träningsglädje
Om jag vore min egen coach.. av ÄtaTränaKämpa

På Träningsglädjes sida fanns det en uppmaning att alla som läste skulle fundera på frågan och blogga om den och jag tycker frågan är intressant så jag antar uppmaningen.

Jag gillar tanken på att ha en egen coach inne i mig själv. Nån som kan tvinga mig att göra saker som jag inte orkar, vill eller tror jag kan.
Min coach är lite som Jillian Michaels i Biggest loser, skriker och domderar och accepterar inte att man mesar sig och slutar mitt i.
Jag klara inte att träna utan min coach för då blir det faktiskt inget av med träningen.
Jag måste ha ett träningsprogram att följa, för om jag inte har det och inte har något mål med träningen så slutar jag direkt. Jag orkar inte masa mig upp ur soffan, slå av tv:n och ge mig ut och cykla, springa eller simma om jag inte får en spark i baken.
Jag beundrar folk som kan träna lite sådär planlöst och bara för att det är kul. Jag kan inte det. Mitt tränings-jag (för att härma Träningsglädjes ordval) är en riktigt lat soffpotatis som egentligen ogillar (hatar känns för starkt) all form av träning och helst skulle sitta och sola sig och äta glass hela dagarna. Lite som en katt är mitt tränings-jag, tror jag är snabb och smidig, men tycker bäst om att ligga ihoprullad i soffan i solen och bara njuta.

Så därför behöver jag min coach. Hon letar upp träningsprogram på nätet och skriver ut dem och sätter upp på kylen, sen ser hon till att jag följer programmet in i minsta detalj. Dagar kryssas över och träningen utförs vara sig mitt tränings-jag vill eller inte. Det finns ingen ursäkt som biter på min coach, hon är stenhård och lyssnar inte på gnäll och mjäk. Det är bara att masa sig iväg och träna är allt hon säger när jag försöker säga att jag inte vill, att jag är för trött eller att det är för sent.

Vilodagar finns alltid inplanerade och det känns ju bra, för då får jag lata mig och behöver inte känna att jag fuskar.
Min coach gillar att utmana mig att göra saker jag inte tror jag kan. Som tex här om dagen när jag testade att göra pull-ups fast jag inte trodde jag kunde. Det kändes lite pinsamt att hänga där inför hela gymmet, men jag klarade i alla fall 1 och jag gav inte upp.

Vissa veckor blir jag kanske lite väl hårt piskad av coachen och tar ut mig och kör för hårt för kroppens bästa. Det är nog där coachen (eller är det tränings-jaget som försöker bevisa nåt) behöver lära sig att lyssna på kroppen. Att det är ok att sluta när det gör ont. Att det till och med är bättre att sluta när det gör ont eftersom jag annars skadar mig och att kroppen och träningen blir lidande då.

Som med löpningen förra året, jag pressade för hårt för att jag hade bestämt mig att köra Midnattsloppet och fick en stressfraktur. Eller som i förra veckan när jag körde mina första burpees och pressade för hårt och fick ont i axeln efteråt (det har äntligen gått över nu). Eller som när jag pressade mig att gå över 1 mil på 80 min och fick ont i höften och sen gjorde om samma sak 2 ggr till (snacka om puckat).

Om min egen coach då hade varit en annan person kanske den personen hade sagt: Hej, ta det lungt, det är ingen ide att du skadar dig, för då blir resten av träningen lidande. Ge upp nu och kom igen en annan dag.

Det är lite knepigt ibland att vara sin egen coach. För även om coachen vet hur man bör göra (som att inte träna för hårt så man skadar sig, äta rätt mat på rätt tid osv) så är det ju inte alltid som jag lyssnar på det coachen säger.
Värst är det med maten. Där lyssnar jag inte alls ibland. Dietisten/coachen säger ät riktig mat först och om du fortfarande är hungrig så kan du ta nåt gott efteråt. När jag lyssnar så är jag ju inte sugen på nåt gott efteråt eftersom jag blivit mätt och nöjd med maten.
Men jag vill ibland hellre äta det goda först, så jag orkar det och sen äta mindre mat efteråt. Knäppt, eller hur!?
Ibland har jag hela debatter med dietisten, sitter och skrattar högt åt mig själv för att jag vet att jag inte borde äta vad det nu är jag är sugen på. Sen struntar jag i dietisten och äter det ändå. Fast att jag vet att jag kan ångra mig efteråt eftersom det känns onödigt och kanske inte ens så gott som jag vill inbilla mig att det är.

Ibland vinner såklart dietisten debatten och jag lägger tillbaka tårtbiten i kylhyllan i affären eller tar bara en bit godis fast jag vill äta hela påsen. Då känns det bra. När förnuftet liksom får bestämma och inte känslorna.
Just nu tex skulle jag verkligen behöva lyssna lite mer på den där dietisten och sluta tänka på god choklad som finns i skåpet ute i köket. Det är middagsdags nu och inte alls dags för lördagsgodis. Så det så!

Jobbintervju

Igår var jag nervös nästan hela dan innan jag fick reda på vilken tid jag skulle komma på intervju. Först hade vi pratat om en lunchintervju (vi pratade i fredags) och att han skulle ringa mig på morgonen igår för att meddela tiden lite närmare.
När kl var 11:30 och han fortfarande inte hade ringt var jag så nervös att jag inte kunde tänka. Så jag försökte ringa upp honom vid kl 12 och kom bara till telefonsvararen. Blä.
Så då skickade jag ett SMS istället. Kändes väldigt konstigt att messa en person jag aldrig träffat tidigare ang. en intervju.

Sen gjorde jag en massa ärenden resten av dan eftersom att plugga inte fanns på kartan. Till slut när jag var och handlade mat så ringde han. Han frågade om jag kunde komma kl 17:30 till kontoret och visst kunde jag det. Efter det samtalet blev jag sen helt lugn igen. Konstigt kanske, men nu visste jag ju vilken tid det var och själva intervjun var jag ju inte nervös inför.

Intervjun gick sådär tyckte jag, jag tror nog inte jag får jobbet, men det visar sig. I vilket fall så var det ju bra övning för mig att gå på en intervju här i USA. Sen har jag ju inte varit på en jobbintervju på 5 år nu. Sista gången var ju ett år innan vi flyttade hit och det jobbet fick jag ju. Men de frågar andra saker här, som Vad är ditt drömjobb? Va?! Drömjobb? Jag visste inte vad jag skulle svara. Jag sa tillslut att jag inte hade något.
Det var en av frågorna som jag kände att det blev helt fel på.
Ja, ja, det går kanske bättre nästa gång.

Chin eller pull-up

Oj, jag glömde ju. Vet ni vad jag gjorde igår?
Jag hade ju bestämt mig för att testa om jag kunde göra en chin eller pull-up med min egen kroppsvikt, helt utan hjälp. Så igår efter cyklingen så kom jag ihåg det och testade. Och vet ni, det gick!
Jag drog mig upp och sänkte mig ner helt och drog mig upp igen. Hahaha, fan jag kan göra riktiga pull-ups!
Wow, det trodde jag inte.

Visserligen på det smala greppet, men ändå. Nu blir det till att öva mig att köra på det bredare greppet. Om jag gör 1 om dan så borde det ju efter nån vecka gå att göra 2 och sen kanske 3 osv. Det vore ju coolt om jag till slut kunde klara 10 st.

Sommartid och sommarfrukost

Igår blev det sommartid här, eller som det kallas här daylight saving time. Så imorse när vi vaknade kl 7 så var det fortfarande mörkt ute.
Solen gick idag upp kl 07:41 och går ner kl 19:38, men om man räknar gryningen så startar den kl 07:16 och skymningen håller på till 20:03. Sen får vi 2 min längre dag imorgon och på en vecka blir det 16 min längre dag. Det är skönt tycker jag att vi går mot ljusare tider. Fast ni i Sverige springer om oss snart med dagslängden, det går nämligen mycket fortare i Sverige nu.

Nu med sommartid och allt vad passar inte bättre än en riktig sommarfrukost med yoghurt, färska jordgubbar och vindruvor. Så det fick det bli och i koppen blev det te bryggt på semesterblandning. Mmmmm



Den här veckan kommer jag få ändra om lite i träningsprogrammet igen. Så här ser det ut just nu:

Monday Swim 25 min, Bike 30 min
Tuesday Off
Wednesday Run 25 min
Thursday Run 30 min
Friday Swim 30 min
Saturday Off
Sunday Bike 45 min

Men eftersom jag har mitt 5 km lopp på lördag så kommer det bli så här istället:

Monday Bike 30 min
Tuesday Run 25 min
Wednesday Swim 25 min
Thursday Off
Friday Swim 30 min
Saturday Run 30 min
Sunday Bike 45 min

Ja, det där blir nog bra. Simma dan innan loppet borde gå bra och cykla dan efter känns också helt ok. Det gör visserligen att det bara blir en vilodag den här veckan, men det känns helt ok. Det är ju ändå inte ens 30 min träning om dan och det är ju vad läkare rekommenderar att man minst gör. 30 min om dan känns faktiskt helt ok, det tar inte så mycket tid och ändå hinner man få upp pulsen lite.
Jag undrar vilket som är bästa, 30 min om dan eller 1 h varannan dag?