21 februari 2010

Att vara mörkrädd

Ja, jag kommer låta som en barnunge, men när jag är ensam hemma så blir jag mörkrädd. Det knakar och knarrar om huset och jag vaknar mitt i natten och kan inte somna om för att jag inte känner mig trygg. I natt vaknade jag kl 03 och var fruktansvärt trött, men kunde ändå inte somna om. Tände lampan och kollade på tv till 05:15 och då hade jag lungnat mig tillräckligt för att kunna somna om.
Det är helt värdelöst, när blev jag så här harig och fånig?

Igår var det i alla fall en härlig dag. Jag gick i parken och satt på en bänk i solen och bara njöt. Innan det hade jag ätit lunch/brunch på ett mysigt ställe. Sen gick jag till en skoaffär och hittade ett par lila mocka-stövletter.


Bild lånad från zappos.com
Det fanns bara ett par kvar och de var på 60% off och de var min storlek! Yeay!
Jag har letat efter ett par lila stövlar eller stövletter i typ 1 år.

1 kommentar:

  1. Jag är också hur rädd som helst när jag sover själv. När maken är borta är ju barnen hemma, men om de är iväg samtidigt, ja då kan jag knappt sova.

    SvaraRadera